Carl Malmsten

Auktionen avslutades 7 maj

Till slutpriser

Jean-François Régis Cadier, föddes 1829 i Frankrike, utbildad till kock och hotellman, invandrade till Sverige via Ryssland 1852. Régis Cadier arbetade som kock på Stockholms slott för Oscar I med familj och grundade sedan Grand Hotel i Stockholm. Han var morfar till Carl Malmsten, eller, egentligen Charley Per Henrik Malmsten. 

Carl Malmsten föddes 1888 och växte upp i högborgerligt hem i Stockholm. Hans far Karl Malmsten var av tysk härkomst och var en framstående läkare. Även hans farfar, Pehr Henrik Malmsten, var läkare och tjänstgjorde som livmedikus åt tre svenska kungar. Han var även en av initiativtagarna till Karolinska sjukhuset i Stockholm.

Malmsten tog sina föräldrarnas skilsmässa hårt och beskrev den som ”Intill tio år var min barndom ljus. Då kom ett stort mörker och bröt sönder uppväxtåren i en ljus och en mörk halva. Genom att ställa dessa två kontrasthalvor mot varandra har jag steg för steg funnit min väg”. Mittens rike, av Carl Malmsten, 1949. Efter skilsmässan växte barnen upp hos fadern och träffade sällan sin mor som gifte om sig och bodde utomlands under en period.

Våren 1908, kort innan han skulle avlägga studentexamen, kände sig Malmsten på bristningsgränsen och stegade in hos rektorn och utbrast: ”Jag tänker inte komma hit mer och bli förstörd!” Att Malmsten hoppade av skolan skapade en kraftig reaktion hemma – att inte avlägga examen var otänkbart i denna akademiska familj. Fadern skickade efter en psykiater och sonen skrevs in på sinnessjukhus. Efter några dagar konstaterade överläkaren att unga Malmsten endast var överspänd och var drabbad av häftig förälskelse. Man gjorde en överenskommelse: om Malmsten avlade sin examen för en till sjukhuset inkallad lärare så skulle överläkaren friskförklara sin patient.

Under sin barndom hade Malmsten och hans far ofta besökt Skansen och beundrat dess många landskapsgårdar, möbler och hantverksföremål. Kanske inspirerade detta honom till att 1910 ta steget att bli lärling hos snickarmästaren Pelle Jönsson i Stockholm. ”Hellre en snickare på jorden än en skugga i Hades”, ska han ha sagt. Lärlingstiden kompletterades med självstudier på Nordiska museet och cykelturer runtom i landet då han ritade av och mätte upp möbler ur bondekulturens tradition.

Malmsten skapade en mindre verkstad i sin mors våning på Östermalm, där han började i liten skala tillverka möbler åt vänner och bekanta. Han deltog 1915 i den av Stadshuset anordnade anonyma tävling om att rita möbler till byggnaden. Av två inskickade bidrag, vann han både första och andra pris.  Stolen han vann med har dock aldrig funnits på stadshuset.

Släden, formgiven 1947 och är ett gesällprov, producerat av Tre Sekel. Producerades i björk och mahogny.

Malmsten fick i uppdrag att formge stockholmarnas bröllopsgåva till kronprinsparet Gustav Adolf och Lady Louise Mountbatten 1923 till deras hem på Ulriksdals slott. Han ritade även möbler till det nyligen uppförda Stockholms konserthus. Under 1920-talet var Malmsten Sveriges mest anlitade inredare och möbelskapare. Förutom att rita inredningar och möbler höll han dessutom i slöjdkurser vid Nääs slöjdseminarium och Sigtunaskolan, deltog i ett flertal utställningar i Sverige samt i världsutställningen i Paris 1925 där han tilldelades Grand Prix.

Malmsten startade ett flertal skolor med blandad framgång, där han förespråkade elevaktivitet, individualisering, gemenskap och samarbete. Capellagården på Öland är fortfarande aktiv, med praktisk och konstnärlig utbildning inom trä, textil, keramik och trädgård.

Malmsten var en stark anhängare av 1920-talets svenska klassicism, även kallad Swedish Grace. I samband med Stockholmsutställningen 1930 var han den främste kritikern, mot detta ”fattiga program”, beskrev funktionalismen som en ”slätstruken, importerad, antitraditionell stil, mekaniskt torr och grundad på falsk saklighet”.

1936, vid 38-års ålder, tilldelades Malmsten professorstitel.

1956 gav sig ut per cykel för att hitta snickeri för stoppmöbler cyklade och valde ut O H Sjögren i Småland. Sedan dess producerar de alla Malmstens stoppade möbler. Möbelmodellerna fick ofta för Malmsten typiska namn såsom Samsas, Hemmakvällar, Herrgården, eller uppkallade efter den som beställt möbeln, såsom Häggbom, Stora Furulid, Lata Greven och Jonas Love.

En från överklassen urspårad snickarlärling, sa han skämtsamt om sig själv. Malmsten var kontroversiell både i det privata och i offentligheten, känd för sin frispråkighet och arbetsenergi, men också för sitt häftiga humör, sin självupptagenhet och sin förmåga att kasta sig in i de mest utopiska projekt. Som ung avskydde han att gå i skolan, men ägnade sedan stora delar av sitt liv åt att försöka skapa den ideala läroanstalten. Han förespråkade det genuina hantverket, men hans möbelserier spreds genom industriell tillverkning i tusental över landet.

Carl Malmsten räknas som en av Sveriges mest tongivande inredningsarkitekter och möbelformgivare under 1900talet.