Vi på Kolonn har fått in några föremål av silver som är av hög kvalité och tillverkade av en anonym ”mästare” vid namn Nils.
Nils Quennerstedt föddes enligt uppgift i Solna 1910. Till en början utbildade han sig till barnläkare och sedan vidare till barn- och ungdomspsykiater. Han arbetade under större delen av sitt yrkesverksamma liv som det senare inom Stockholms stads skolor. Enligt släkten var Nils en sann humanist, men han hade också intresse av gamla vapen och urverk. Nils avled dagen efter sin 76-årsdag 1986.
När Nils blev pensionär så började han med silversmide som en hobby. I hans objekt kan vi se den hantverksmässiga kunskap som han lärde sig under den här tiden. Samtliga föremål är hamrade och några har även infattade ädelstenar.
Pjäserna som vi får tar del av i auktionen har ingen mästarstämpel. Nils faller trots detta under kategorin mästare i våra ögon, en fullärd och skicklig hantverkare.
Att titulera någon Mästare
Begreppet ”mästare” har förändrats under historiens gång. Förr i tiden, under 1700- och 1800-talet, räknades en mästare till de hantverkare som var medlemmar i ett skråämbete, såsom de flesta juvelerare och boettmakare i städerna. De hade rätt att arbeta i guld och silver och fick enligt kontrollprotokoll sina föremål kontrollstämplade. Kontrollstämplingsplikten var stark.
Om man arbetade utanför det skråorganiserade hantverket under 1700- och 1800-talet, antingen olagligt som ”bönhasar” eller lagligt som exempelvis drängar, så saknade många arbeten oftast stämplar eller var ofullständiga. Under skråämbetestiden kunde man i värsta fall bli dömd till livstids straffarbete och arbeten bli förstörda om inte de var kontrollstämplade.
Under Quennerstedts tid
När Nils Quennerstedt var verksam som silversmed så gällde 1956 års stadgar vilket betydde att allt silver, med vissa undantag, fortfarande var tvunget att sändas in för kontrollstämpling. Om detta inte skedde kunde man få böter. De flesta objekten i vår auktion är endast kontrollstämplade med bokstaven ”S” för silver samt den svenska kattfoten (tre kronorstämpeln). Denna kontrollstämpel är en av de äldsta svenska konsumentskydden.
Hur är det idag med termen Mästare?
Idag, med 1986 års regelverk ser det dock ut på ett annat sätt och begreppet ”mästare” har utvidgats. När 1846 års ordning gällde, året då skråväsendet avskaffades, delades fortfarande hantverkarna in i kategorier som gesäll och mästare. Idag finns denna typ av indelning fortfarande kvar inom vissa yrken, däribland frisör eller snickare, men inom silversmide ser det helt annorlunda ut. Kontrollstämpeln är inte obligatorisk utan man kan idag välja att stämpla föremål endast med namn och finhalt. Vem som helst får också registrera en namnstämpel, vilket aldrig skulle ha skett under 1700- och 1800-talet. Silversmeden kan förutom detta, om de har företag, bli ackrediterade som kontrollant genom SWEDAC, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll.
Vi på Kolonn får emellanåt in extremt välarbetade och hantverksmässigt bra föremål, inte bara inom silver utan även andra kategorier som vi då och då vill lyfta fram. Det konstnärliga värdet ligger tyvärr sällan nära det ekonomiska i dessa fall. Det är svårt för många konstnärer och hantverkare att ta sig fram i en värld där välkända namn, märken och attribueringar oftast bestämmer vad som är ett mästarstycke.
Trots att Nils inte är den av dessa stora namn, så anser vi att han tillhör dessa mästare!