Utforska : Estrid Ericson och Firma Svenskt Tenn

tiden före 1932 och Josef Frank

 

Vas med graverad dekor, höjd 14 cm, daterad 1925.

 

Stämpeln för Firma Svenskt Tenn, dem två änglarna, ritades av konstnären Akke Kumlien och illustratören Bertil Lybeck.

Uppväxt, studier och tidigt arbetsliv

Estrid Erikson (1894-1981) växte upp i Hjo kring sekelskiftet 1900 med sex syskon och en far som var källarmästare och ägare till stads- och badhotellet i staden. Hon hette från början Erikson med K men när hon gifte sig 1944 tog hon sin mans efternamn : Ericson med C.

Som ung hade Estrid egentligen planer på att bli sjuksköterska eller trädgårdsarkitekt men efterson hon var väldigt duktig på att teckna och handarbeta så utbildade hon sig till teckningslärarinna istället. Under 1910-talet studerade hon vid Tekniska skolan (nuvarande Konstfack) i Stockholm och under den här tiden blev hon nära vän till konstnären Tyra Lundgren, en vänskap som betydde mycket för dem båda under livet.

Efter en kortare tid som lärarinna i sin hemstad sökte Estrid sig vidare till design- och inredningsbranschen. Hon blev snart anställd hos Svensk Hemslöjd i Stockholm och vidare inredningsföretaget Wikman & Wiklund under tidigt 20-tal. 1920 hade W&W inlett ett samarbete med Svensk Slöjdförening där de sålde föremål som föreningen vurmade för, med Elsa Gullberg som rådgivare så skapades avdelningen Vackrare Vardagsvara hos W&W. Bland det som såldes fanns tennföremål signerade av bröderna Tage och Nils Fougstedt samt Edvin Ollers.

Hos W&W arbetade Estrid med att driva den dagliga verksamheten i butiken på Strandvägen och skapa miljöer som skulle inspirera köparna. Det var här hon fick kontakt med formgivaren och tennkonstnären Nils Fougstedt och hennes intresse för tennet väcktes. Både Estrid och Nils slutade på W&W 1924.


Goda ting kräver ingen förändring”
- Estrid Ericson -

Tennets betydelse för Estrids framtid

Våren 1924 ärvde Estrid pengar efter sin far som hon sedan på hösten använde som startkapital för den verkstad som hon med medarbetaren Nils Fougstedt öppnade på Kungsholmstorget i Stockholm. Ganska så snabbt flyttar de till större yta med plats för både butik och verkstad med flertalet hantverkare på Smålandsgatan 40. I oktober 1924 öppnar Firma Svenskt Tenn sina lokaler. Butiken som ritades av arkitekten Uno Åhrén fick snabbt gott rykte och etablerades snart som exklusiv med hög kulturell status och med fina kvalitétsvaror av tenn.

I verkstaden tillverkades både kannor, ljusstakar och vaser. Tennets hade under den här tiden en renässans som material och konkurrerade med de ädla metallerna. 20-talets exotism och känsla av elegans lös starkt i produktionen, och kom så fortsättningsvis att göra.

Tennet uppmärksammades inom eliten och redan 1925 kom genombrottet via utställningar i både Sverige, Europa och Amerika. Samma år fick företaget guldmedalj i Paris.

1927 flyttar Firma Svenskt Tenn till Strandvägen 5, där de än idag finns kvar.

 

Ljusstake daterad 1926.  Samma modell fanns med i Svenskt Tenns tennrum på Bygge och bo-utställningen på Liljevalch 1925

 

Tekanna formgiven av Nils Fougstedt omkring 1920-talet slut, här daterad 1934.

Kvinnlig företagsamhet på 20- och 30-talet

Firma Svenskt Tenn stack ut i det annars så mansdominerande området inom inredning och design, med en kvinnlig grundare och konstnärlig ledare. Företaget blev Estrids livsverk.

Förutom Estrid så fanns det även andra kvinnliga konstnärer och formgivare som började bygga upp sina namn under andra kvartalet av 1900-talet, några som bör nämnas är Märtha Måås-Fjetterström i Båstad, silversmeden Sylvia Stave, möbel- och inredningsdesignern Greta Magnusson Grossman i Stockholm och silversmeden/formgivaren Wilhelmina “Tiddit” Wendt.

”Konstnärer till industrin” var parollen under de tidigare åren och Estrid var duktig på att knyta an flera, både manliga och kvinnliga, konstnärskollegor till företaget. De kvinnliga formgivarna Tyra Lundgren och Anna Petrus är två exempel.

 

Anna Petrus en av de första i Sverige att återupptäcka tennet under 20-talet och blev en av de starkaste formgivarna hos Firma Svensk Tenn tidigt. Hennes ikoniska lejon återfinns inte bara hos Firma Svensk Tenn utan också hos CG Hallberg och Näfverkvarns Bruk.

I butiken i Stockholm styrde Estrid sortimentet och hon ställde höga krav på sina medarbetare, och sig själv, bland annat i hur de var klädda. Hon var inte rädd i att även ingripa i konstnärernas arbeten. Hon visste redan tidigt hur hon ville att företaget skulle framstå: med hög kvalité och en enhetlighet. I butiken var hon scenograf och skapade atmosfärer. Det hände att hon placerade ut föremål i butiken som inte var till salu bara för att de ingav den rätta känslan.

När Aktiebolaget Svensk Tenn registrerades 1933, och ändra fram till 1955, var hon ensam i styrelsen. Hon följde sin mors råd att inte ha några kompanjoner. Hon brukade heller aldrig annonsera då hon inte behövde det eftersom hennes journalistvänner skrev om butiken och företaget emellanåt och bidrog till Svenskt Tenns goda rykte.

När hon dör 1981 efter att ha varit verksam fram till 84 års ålder, tillfaller hennes förmögenhet Estrid Ericsons stiftelse. Stiftelsen finns kvar än idag och arbetar med att främja vetenskaplig undervisning och forskning inom inredning, formgivning, konsthantverk, hantverk och industridesign.

 

 

Bordsskiva design Nils Fougstedt och Björn Trädgårdh. Liknade skivor såldes med svart trästomme som satsbord och var en omtyckt möbel under tidigt 30-tal hos Firma Svenskt Tenn.

Firma Svenskt Tenn före Josef Frank

Under det tidiga 1930-talet när funktionalismen (vardagligt även funkis) hade slagit igenom som en stilinriktning så speglades det även hos Firma Svenskt Tenn och i Estrids formspråk. Det var kortfattat en stilinriktning där man minimerade det konstnärliga uttrycket i formspråket och istället utformade arkitektur och föremål utifrån dess funktion.

Uno Åhrén, som redan 1924 börjat samarbeta med Estrid, ses som en av dem främsta i Sverige under funktionalismen. När Estrid ger Uno i uppdrag att rita möbler till hennes nya hem på Strandvägen 1930 återväcks hennes tidigare intresse för heminredning. Tennets tid tycks hamna i skymundan när både snickare, tapetserare och arkitekter som Uno och Björn Trädgårdh knyts till företaget. Tennet fanns såklart kvar i produktionen med i fortsättningen kom Firma Svenskt Tenn att handla om möbler och heminredning.

Firma Svenskt Tenns tidiga formspråk var således spartanskt utan de klassiska mönstrade och färggranna tygerna vi idag så stark förknippar med företaget. Estrids funktionalistiska tid varade bara i fyra år, sedan steg Josef Frank in i bilden och en ny period började.

 


 

 

Tidiga tennföremål från Firma Svenskt Tenn som vi har sålt

 

235112. LOCKDOSA, tenn, Firma Svenskt Tenn, 1930. Lock med dekor av utdraget kopparmynt GEORGIUS III D G REX 1797. Klubbad för 2012 SEK

 

1688549. FIRMA SVENSKT TENN. Vas, tenn, Stockholm 1936. Klubbad för 2700 SEK

 

15425. SPEGELLAMPETTER, ett par, Firma Svenskt Tenn, Stockholm, daterade 1928. Möjligen formgivna av Estrid (Spegel med liknande dekor återfinns på sid. 50 i ”Estrid Ericsson: Svenska arkitekter och formgivare”, Christian Björk, Orosdi-Back, Stockholm, 2012) Klubbade för 2400 SEK

 

1701513. FIRMA SVENSKT TENN. Plunta, tenn, 1931. Klubbad för 2248 SEK

 

1681486. SKÅL, tenn, Firma Svenskt Tenn, Stockholm 1927. Klubbad för 700 SEK

 

70236. SKÅL, med lock, tenn, Firma Svenskt Tenn, 1929. Klubbad för 950 SEK

 

 

Kommande inlägg i höst :

Firma Svenskt Tenn – efter 1932 och Josef Franks ankomst

 

 


 

Om du vill läsa mer om Estrid och Firma Svenskt Tenn så rekommenderar vi :

  • “Estrid Ericson – Svenska arkitekter och formgivare”, Christian Björk, Orosdi-Back, 2011
  • “Estrid Ericson – Orkidé i vinterlandet”, Carlsson Bokförlag, 2000

 

 


 

Värdera ditt föremål

Om du har föremål från Firma Svenskt Tenn och önskar en kostnadsfri värdering så tveka inte att kontakta oss

Värdering : Firma Svenskt Tenn

  • Dra filer hit eller

Aktuella auktioner : Firma Svenskt tenn